YA Resebloggen - Latest Comments

Re: Fler tips till Christer

Tina Sayed Nestius — Thu, 25 Aug 2011 06:38:12 -0000

Test.

Re: Att lära sig språk

Guest — Thu, 17 Mar 2011 02:47:18 -0000

Man behöver inte ens kunna något språk alls för att kommunicera. Det är en fråga om vilja. Jag kan en del språk och klarar mig utomlands och har mycket roligt och det är en stor glädje att träffa andra människor med andra kulturer och andra tankegångar. De thailändska damerna är dock inte alltid så vänligt inställda till oss utländska kvinnor. Däremot så hoppar de på allt manligt som kommer från Europa. Hur många thailändska män har flyttat till Sverige i jämförelse med thailändska kvinnor? Lycka till med din kurs!

Re: Kurs i thailändska

Guest — Thu, 10 Mar 2011 03:48:29 -0000

Varför är det alltid vi svenskar som ska lära oss alla dessa språk? Med tanke på alla turister i Thailand kan de kanske lära sig lite engelska!

Re: Hitta till Mecka med Qatar Airways

Christian — Wed, 09 Mar 2011 22:46:54 -0000

Jag kan verkligen halla med om att Qatar Airways ar i en klass for sig. Jag kommer alltid att forsoka flyga med dem i framtiden sa lange tider och datum passar. Underbar service och trevlig personal, nya frasha flygplan, bra underhallning med stort utbud och god mat. Bra priser ocksa, vad mer kan man begara?

Re: Qatar Airlines och Air Asia

Christian — Sat, 08 Jan 2011 22:02:34 -0000

Som boende i Bangkok och van Air Asia-resenär undrar jag vad du menar när du påstår att Air Asia skulle vara pålitligare och mer välrenommerat än Europeiska lågprisbolag?

Re: Sandhammaren är i särklass

Erik — Sat, 27 Nov 2010 22:09:51 -0000

Och Sandhammarens fyrplats är unik !
Titta gärna på hemsidan:

http://www.sandhammarensfyrpla...

Re: Hjältekonung – för vem då?

Lars Erik Johansson — Mon, 08 Nov 2010 06:08:37 -0000

G II Adolf dog inte enbart av en lyckosam skytts kula. Han dog först sedan han liggande på marken stuckits med flera vapen av flera fiendesoldater. Man vet ganska väl vad som hände vid hans död då hans livknekt hela tiden följde honom, överlevde och kunde berätta. Den som inledningsvis skadsköt kungen i armen var en officer vid namn Falkenberg. Hissa flaggan för honom.

Re: Hjältekonung – för vem då?

BossOne — Sun, 07 Nov 2010 10:06:54 -0000

Skåne har alltid haft problem med utlänningar. Först danskar, nu svenskar.

Re: Hjältekonung – för vem då?

vox__populi — Sat, 06 Nov 2010 18:19:02 -0000

Tja, det som hände för snart 400 år sedan kanske man ska dra ett steck över. Skåne har ju trots allt varit en del av Sverige sedan freden i Roskilde den 26 Februari 1658.
Annars kan vi ju gå tillbaka i historien; "I maj 1525 fick skånska bönder betala dyrt för att de valde fel sida i en dansk tronföljdsstrid. Åtskilliga mötte döden vid Bunketofta utanför Helsingborg när en bondehär massakrerades av legoknektar." Ingår detta in Sörenssons "någorlunda" insyn i skånsk historia?
Själv nöjer jag mig att ha Gustav II Adolfs dagen som en ursäkt att äta bakelse. :-P

Re: Island – en pensionär värd ett besök.

Sofi — Wed, 03 Nov 2010 02:18:31 -0000

Vart är ditt leendet när du står vid hästen? :-D

Re: Finlandssvenska

Fly´s friend — Fri, 22 Oct 2010 16:16:40 -0000

Håller helt med dig Fredrik!

Re: Finlandssvenska

Kjell Larsson — Fri, 22 Oct 2010 11:15:04 -0000

Finladssvenskan är ett underbart språk och den finaste svenskan skrivs i finlandssvenska tidningar.

Re: Finlandssvenska

Gun Backman Hägg — Fri, 22 Oct 2010 05:08:03 -0000

Arja Saijonmaa har finska som modersmål. Ho kommer från helfinska Karelen.

Mark Levengood talar finlandssvenska.

Re: Finlandssvenska

Hanna Roger — Thu, 21 Oct 2010 16:56:09 -0000

Du blandar ihop finlandssvenska (alltså modersmålet svenska som talas av personer i Finland) och svenska med karaktäristisk finsk brytning (som talas av någon som har finska som modersmål). Det du beskriver är inte dialekten finlandssvenska.

Re: Finlandssvenska

Gun Backman Hägg — Thu, 21 Oct 2010 09:10:22 -0000

Det var nog inte finlandssvenska (=svenskspråkiga minoritetens modersmål)du hörde, det var finsk-svenska. Fö är finlandssvenska ingen dialekt alls. Helt i motsats till skånska. Finlandssvenska (och ev. Stockholms-svenska) är den svenska som är närmast högsvenskan - vilket kanske gjorde det svårt för en skåning att förstå...

Sedan är det upp till skribenten att gilla eller inte gilla finlandssvenska.

Re: Finlandssvenska

Andreas Persson — Thu, 21 Oct 2010 04:49:06 -0000

Hej!
Det var väl en ganska ointressant iakttagelse. Vi som är uppväxta i Skåne har i mellanåt ett ganska intressant uttal som översittare älskar att kommentera. En annan klar minoritet inom svenskan är finlandssvenskarna och visst de har ett intressant uttal - men det är också bevisat att deras språk är det som har bäst förankring i historien. Finlandssvenskan är inte annorlunda de pratar bara mer korrekt.

Re: Finlandssvenska

Ingmar Meiton — Wed, 20 Oct 2010 06:19:24 -0000

Hej,

Jag undrar om du inte blandar ihop saker och ting. De som talar finlandssvenska (dvs. de som har svenska som modersmål) har i allmänhet inte svårt att uttala sje-ljud eller tje-ljud.

Det är de finländare som har finska som modersmål som har dessa problem när de talar (det främmande språket) svenska. Detta eftersom dessa ljud saknas i finskan. Jag tror inte Arja Saijonmaa har svårighet med detta, eftersom hon har svenska som modersmål.

Den som ropade ut flighterna i Helsinfors var nog inte finlandssvensk utan finne som försökte tala svenska. Fast det är ju egendomligt att den personen tydligen klarade uttalet av Shanghai på engelska men inte på svenska!

Re: Indiens 5-i-topp

Jonny Danielsson — Fri, 01 Oct 2010 15:48:09 -0000

Taj Mahal vore inte helt fel. Men kamelritten hoppar jag nog över. Provade det i Egypten en gång och har aldrig haft sån träsmak i hela mitt liv, och då red vi ändå bara i en halvtimme tror jag.
Tycker du ska tipsa om skånska utflyktsmål i ditt nästa inlägg. Behöver tips på var man kan ha trevliga, enkla utflykter under vintern. Om det nu räknas som resor förstås.

Re: Currywurst och glassbilen

Currywurst — Fri, 24 Sep 2010 02:21:53 -0000

Ty Sweety har de till det bara de långa potatisar

Re: Fotorace i midnattssolen

Thomas Dynesius — Thu, 09 Sep 2010 21:22:06 -0000

Hej pa er igen!

Somliga reser soderut till varmen. Somliga foredrar vit sno och rimfrost i mustaschen. Sjalv hor jag definitivt till den forsta kategorin, men for en gangs skull valde jag att resa osterut och ner mot ekvatorn. Tidigare har jag alltid rest vasterut och i hojd med Rom i Italien. Men denna resa har givit mig helt andra upplevelser an nagon av mina resor tidigare. Har kommer nagra nya intryck fran Filippinerna.

Nagra sopbilar har jag inte sett annu har i Cebu. Kanske finns de, bara att de inte har visat sig for mig annu, en ovetandes utlanning. Var man gor av med sitt hushallsskrap ska jag inte beratta mer om an att det till slut hamnar pa nagon obebyggd granntomt. Nar det ar fullt dar anvander man nasta obebyggda tomt, och sa vidare.

Men ett ar Filippinerna batrre pa an vi hemma. Pa mina plastkassar jag far min mat nedpackad i fran mataffaren star det med stora och tydliga bokstaver: BIODEGRADABLE 100% degradable environmentally friendly bag. Vad sager du om det, Andreas Carlgren?

I ovrigt ar var och en har ett litet personligt Niagara vattenfall i miniatyr. Svetten rinner pa alla. I strida floder! Ingen ar torr. Att duscha hjalper i hogst fem minuter. Det sags att de romerska kejsarna badade sex ganger om dagen. Det kan man forsta, sa varmt det var i det gamla Rom. Men har skulle jag vilja ga upp ur badet sex ganger om dagen – pa sin hojd!

Har ar sa hett att folk somnar dar de sitter och star. Familjen ser pa teve. Snart sover alla djupt. Barn eller vuxen, det spelar ingen roll. Alla somnar mitt pa dagen i denna hetta. Man ser armar och ben sticka upp overallt nar man ar pa stan. Dess agare sover temporar siesta dar de rakar befinna sig for stunden. En amerikansk bekant uttryckte det sa har om en person i huset har hemma: Sleeping like a log. Jag har vidareutvecklat uttrycket: Totally logged out, sager jag, eftersom jag forstar mig nagot pa computers.

Hur man komminucerade med varandra har fore mobiltelefonens tidevarv ar mig en gata. Men nu har sa gott som alla en egen ofta avancerad cell phone, som mobiltelefonen kallas har. Jag har hittills inte sett nagra fasta telefoninstallationer i nagons privata hem. Mojligen finns det sadana hos myndigheter och liknande.

Mobiltelefonen fyller behandigt mer an en funktion. Nar man behover lana pengar av varandra lamnar man sin cell phone i pant. Kreditgivaren anvander telefonen som sin egen tills dess vederborande har fatt igen sina pangar plus skalig ranta.

Ett sim-kort pa SMART, GLOBE eller SUN kostar bara 45 pesos med laddning. Det rekommenderas dock att ladda kortet med ytterligare 100 pesos. Da racker det i flera manader. Tio kronor ar 61 pesos. Kanske nagot for Telia, Tele2, TRE och de andra hogkostnadsbolagen hemma? Folk har skickar sms till varandra som galna. Texting heter det.

Ytterligare en massforeteelse ar vard att namna. Alla gar omkring med strandsandaler, som kallas “islander sandals” eller “islander slippers”. Det ar sadana dar man har ett plastband mellan stortan och tan intill. Googla pa det, sa far ni se! “Islander sandals Philippines” kommer ni att finna. De billigaste jag har hittat kostade bara 50 pesos, atta kronor och tjugo ore. Alla, sager alla, gar med sadana pa fotterna overallt och i alla situationer! Vad man hade pa fotterna tidigare kan jag bara gissa. De enda jag har sett anvanda riktiga skor ar polisen. Men de bar ocksa omkring pa en respektingivande hagelpump med avsagad kolv och i baltet ett pistolholster. Ibland saknas pistolen av hittills outredd anledning. Oftast ar holstret da istallet en praktisk behallare for en lamplig mangd toapapper. Offentliga toaletter saknar namligen det mest triviala, toarullen. Sa ta med er en toarulle om ni planerar en langre vistelse pa stan.

Synd att det inte gar att ladda upp nagra foton pa denna bloggsida. Kanske kan det bli ett resereportage med foton i papperstidningen senare, om redaktoren sa vill. Aven jag ar namligen sedan lange kamerafreak.

Genomblota halsningar fran Cebu, the Philippines. “The friendly people’s country”.

Re: Boka en resa och må bra!

Thomas Dynesius — Wed, 08 Sep 2010 23:13:46 -0000

Halla Fredrik!

Kul med lite kollegial respons! Jag kan se att du har varit vida runt i varlden. Sjalv kan jag bara rakna till drygt tio lander, men jag har varit i vissa lander mycket langre, i ett fall sa lange som under en tioars period. Man behover komma ut ur garderoben en stund, brukar jag saga. Den absolut basta investeringen for framtiden ar att ha sett sig omkring i varlden. Det verkar de flesta ungdomar veta numera.

Sjalv har jag faktiskt vuxit upp i Ystad och gatt pa Norreport och darefter pa Osterport. Nar jag var grabb anvande den genuina skanskan triftonger for vokalen "O". "Mor" blev saledes "Myour". Vokalen "A" som i Skane hade diftonguttal. Men man kunde hora Edvard Person sjunga "Skane" i sangen "Soder om landsvagen" med ett rent "A", som upplanningen uttalar Skane. Samtidigt uttalade stockholmaren "lakare" som "lekare". Sedan dess har en fullt tydlig vokalglidning intratt dar och hos oss. Stockholmaren har gatt mot ett oppnare "A" och sager numera "lakare" med "a" som i lax och skaningen har gatt mot ett spetsigare "O" och "U" och uttalar vokalerna nu som hallanningen, "O" och men framst "U" som "Y", darav "Yttala" istallet for "Uttala" eller "PULIS", som du behagade skamta om. Det finns betydligt battre exempel an vad jag kan komma pa nu har i hettan och fukten. Det racker val att lyssna en stund pa Sydnytt.

Denna volalforandring ar generationsberoende. Mina foraldrar tvingade mig att ha slips. Jag kommer aldrig tvinga mina barn att ha slips. Nasta generation sager da att mina foraldrar lat mig aldrig ha slips. Jag ska verkligen se till att mina barn anvander slips. Sa snart ar vi kanske tillbaka till "lekare" och "Myour", Vem vet, inte du / Vem vet. inte jag, som Lisa Ekdahl sjong en gang.

Jag tror jag har kommit en del av den otroligt hoga fukten har pa spar. Precis overallt hanger massor av klader pa tork. Oavsett om man bor i ett platskjul eller ej, sa haller man sig ren och frasch har pa Filippinerna. Ganska sa imponerande i denna hetta och under dessa oftast mycket primitiva forhallanden. Fukten da? Jo, alla klader ska ju torka och fukten blaser inte bort utan stanar pa plats, eftersom har aldrig nagonsin ens blaser den minsta antydan till bris. Sedan har vi allt regnade nattetid. Som att bo i en fuktkammare, eller mojligen bastu. Tryckkokare kanske, till och med.

Att fa rulla mig i snon hemma var mera en mental langtan. Kan se att ni fortfarande har skont sommarvader i Ystad.

Teve-programmen har ar urusla och variationen medioker som bast. DVD-filmer med kinesiskt overvald i diverse kampsporter med hoga ston, vral och slag, som skulle doda en ardennerhast pa stallet ar konsumtionen har a priorite. Mitt filipinska tangentbord saknar apostroftecken. Sjalv saknar jag DVD-filmer med en riktig handling och inte med Kung-Fu fighters som flyger i luften som svalor hemma. Men man kan inte fa allt. Filippinerna ger sa mycket annat positivt i upplevelser.

Basta halsningar fran Filippin-bloggaren.

Re: Boka en resa och må bra!

Fredrik — Wed, 08 Sep 2010 08:10:53 -0000

Tack för denna information Thomas. Jag är själv utbildad språklärare i grund och botten så jag är enormt väl medveten om att ett skånskt ord inte på något sätt influerat eller lånats in i något filippinskt språk. Men när jag såg skylten på Boracay kunde jag inte låta bli att associera till hur en skåning uttalar ordet polis. Det var ett försök att skoja till det lite i bloggen och jag hoppas att folk inte tog det på allvar. Om jag någon gång kommer till Cebu kommer jag förmodligen att uppsöka någon mall, såvida de inte är större än SM Mall of Asia i Manila. Där går man lätt vilse. Snön har inte kommit här hemma än och jag tror inte att den hinner göra det innan du reser hem heller. Du får förhoppningsvis njuta av lite brittsommar när du kommer hem =)

Re: Boka en resa och må bra!

Thomas Dynesius — Tue, 07 Sep 2010 23:05:08 -0000

Har ar jag igen. Jag har inte runnit bort helt och hallet annu. Joda, Fredrik, din blog lases av en person anda borta pa Filippinerna. Tanka sig! En Ystabo dessutom, sa langt hemifran. Och det dar med sprak ar ratt intressant. Sa har ar lite mer om tagalog, ett av manga sprak pa Filippinerna.
Tagalog, ett av de storre spraken pa Filippinerna, ar en marklig mixture av invavd engleska och en del spanska ord och fraser. I de bada nyhetskanalerna pa teve, som jag bevakar, anvander reportrarna frekvent ett eller flera engelska uttryck i var och varannan mening. Det ar som om man saknar vissa ord I det egna spraket, eller sa tar man till det mest lampliga uttrycket. Pa sa satt gar det hjalpligt att folja vad reportern talar om. Ett flitigt aterkommande ord ar det helspanska pero, men, som alltid anvands. I ovrigt ar det kanske inte fullt sa latt att hanga med pa vad de sager, aven om man kan en del spanska.
Tagalog ar for ovrigt ett VSO-sprak, dvs, man bygger meningarna genom att forst ange predikatet (verbet), sedan subjektet och darefter objektet. Ungefar sa har blir det forenklat: Dricker jag kaffe. Detta ar en frageordfoljd pa svenska men ett pastaende pa tagalong. Inte mer an ca 5 % av all varldens sprak anvander denna typ av meningsbyggnad. Arabiska ar ocksa ett VSO-sprak. Ovanlig sprakkonstruktion saledes. Det galler att haja tugget, som soderkisen I Stockhom uttrycker det.
Spanjorer och senare amerikaner har satt sina spar I landet, men att pasta att alla pa Filippinerna beharskar engelska ar att kraftigt overdriva. En genomsnittselev i den svenska grundskolans arskurs 7 talar en avsevart battre engelska och har betydligt battre ordforstaelse och uttal. Undantag finns givetvis, men normalt kan man forvanta sig att vanligt folk hjalpligt forstar enklare okomplicerade fraser och meningar men har uppenbara svarigheter att uttrycka sig begripligt. Som turist klararman sig hjalpligt med engelska i inte alltfor invecklade situationer.
Det engelska uttalet aven pa teve ar lite annorlunda an vad vi ar vana vid. Man betonar generellt den sista stavelsen kraftigt och uppat som i norskan och man har ett spanskt uttal pa manga andelser. Det engelska ordet "situation" blir till "situasjon" med rejal uppgang I tonhojd pa –sjon, som uttalas som I det svenska ordet grammofon. "Dangerous" blir "dangeros" med hart g som I gapa och med betoningen pa –e- .
Nu borjar detta alltmer att likan en sprakspalt istallet for reseblogg. Men det gallde ju att motbevisa att skanskan har influens pa tagalong trots skylten med PULIS. Jag anser nu att detta ar gjort sa langt det gar. Bloggar-Fredrik ma ursakta.
Till sist ett litet tips infor vistelsen. Om hettan och fukten biiver dig for svar i Cebu, uppsok da nagon mall. Pa svenska kallas mall for galleria. SM Mall i Cebu rekommenderas. Inte ens de storsta staderna I USA kan uppvisa sa gigantiskt stora gallerior som man har har. Man kan ga runt I timmar och har inte ens sett halften av utbudet. Dessa malls har alla effektiv luftkonditionering och det ar som att vara utomhus hemma en svalare sommardag. Grand Mall I Lapu Lapu, en stad i det enorma stadskomplexet Cebu, ar nyare an SM Mall men mindre och har en alldeles suveran luftkonditionering. Ibland ar besok i dessa malls ett nodvandigt satt att overleva hettan och fukten. Och ack sa intressant att shoppa runt i. Fyndpriser ar ordet for dagen!
Genomsvettiga halsningar fran ett alltid helt vindstilla Cebu in the Philippines. Inte den minsta svalkande bris blaser har. Bara tjugo dagar kvar tills jag far rulla mig I snon hemma!/Filippin-bloggaren

Re: Språket på Filippinerna

Thomas Dynesius — Tue, 07 Sep 2010 05:39:48 -0000

Basta Fredrik!

Nog kan skanska vara val svart for en icke infodd att begripa. Men skanskan ar i alla fall en helsvensk, nastan i varje fall, dialekt. I aldre skanska finns en del danska ord som pantofflor, rullebor, lomma och hosor, for att ta de mest uppenbara. Ocksa satsmelodin ar helt olik uppsvenskan. Nar skaningen har svarigheter att forsta en stockholmare beror det inte pa fonemen, eller, for att ta det lite storre, de enskilda ordens uttal. Skaningen forstaelse faller ofta platt pa grund av satsmelodin. Jag har som spraklarare testat med uppsvenskt uttal av de enskilda orden men med skansk intonation, dvs, satsmelodi. Och se, inga somm helst problem att forsta. De skanska anletena lyser upp med en gang.

Tagalog daremot ar nagot helt annat. Pa Filippinerna talas ca sjuttio relativt olika och mycket regionala sprak. Har i Cebu. landets nast storsta stad, talas cebuano, som inte alls ar detsamma som tagalog. Motsvarande sprakforbistring kan man studera pa Nya Guniea. Sprakvariationen dar brukar framhallas som exempel i spraklitteraturen och i kursbockerna i sprakkunskap pa hogskolan.

Sa din slutsats att skanskan ar ett utbrett sprak med forgreningar till anda Filippinerna far allt ses som lite kuriosa i bloggspalten. Nagon relevans till verkligheten har det inte. Vilket ar himla synd, for visst vore det roligt om det vore sa.

Jag sager salamat, vilket ar tagalog och betyder tack.

Halsningar fran en 89 procentig 35 graders hetta och 89 miljoner genomvanliga manniskor, som har 34 kvadratmeter till forfogande att sta pa per varje enskild person medan vi i Sverige har 450 kvadratmeter. Konstigt att vi med denna isolation bara har ett sprak. Annat var det for hundra ar sedan. (Fortsattning foljer om jag inte har runnit bort i hettan innan dess)

/Philippinobloggaren

Re: Suspekta ortsnamn

Lars-Eric Sjöberg — Sun, 29 Aug 2010 14:59:29 -0000

Hej!
I trakterna kring Skurup finns en rad lustiga namn som man knappast tror hör hemma där, Lübeck, Grekland, Pinan, Helvetet, Himmelriket och flera andra namn som i de flesta fall är gådsnamn men knappast används som adress.

Av Murveln